21 augusti 2013

Om att vara flicka och pojke


Fast Aaron och Annéa är tvillingar,
och leker med samma saker,
och behandlas i princip likadant,
så märker man nog redan tydliga skillnader
på att de faktiskt är av olika kön.
En sak som jag, som tidigare bara uppfostrat pojkar, märker
är att Annéa är myket mer omhändertagande
än vad nån av pojkarna är eller någonsin har varit.
Om jag till exempel stöter mig, eller är ledsen,
så kommer Annéa genast fram till mig, kramar mig och säger
"Mamma, nä faalit"
Aaron kan vara lite bekymrad om jag är ledsen,
men han försöker inte trösta mig eller ta hand om mig,
det har heller aldrig de äldre barnen gjort.
Så det måste vara ett kvinnligt drag,
det där att ta hand om och trösta :)
Sen är Annéa också, fast de båda är otroligt livliga, mera stillsam.
Hon kan sitta långa stunder och titta på tv, eller rita


Aaron däremot är kvick som en vessla,
hittar hela tiden på en massa småbus,
och springer mycket omkring.
Han är otroligt fascinerad av fordon av alla de slag,
och leker allra helst med bilar och traktorer.


Sen ser man ju också naturligtvis en hel massa likheter.
Fascinerande är det hursomhelst,
att få följa med i deras liv och med deras utveckling

Fortsättning följer....

Rockmom

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar